Depuis quelques années maintenant, les verbes « partir », « fuir », s’ « exiler »…se conjuguent à tous les temps chez les jeunes Africains, en particulier ceux des pays où la misère a inscrite son nom en lettre d’or dans leur vie.
C’est clair, et l’on ne peut contester à quiconque le droit à l’espoir, l’espoir de vivre.
Voilà une simple, mais une raison juste et évidente qui pousse les jeunes du continent noir à immigrer, à fuir le continent berceau de leurs ancêtres, à braver vents et marrées, chaleur et froid pour aller chercher une vie meilleurs Ailleurs.
Qu’est-ce que tous cela signifie ?
Il faut en principe partir du contexte de chaque pays pour comprendre ce qui incite les jeunes à fuir le continent.
En effet, la mauvaise gérance, la gabegie orchestrée par les pouvoirs publics en place dans les pays africains, le clientélisme, le manque d’industries, d’écoles et de Centres de formations, le chômage… sont autant de maux qui font en sorte que les jeunes se sentent délaissés et envisagent d’autres solutions en l’occurrence l’immigration.
Toutefois, s’il s’agit de partir de la terre qui les a vu naître pour une terre d’espoir, est-il sûr qu’ils s’en sortent ? Ne dit-on pas qu’ « un tien vaut mieux qu’un deux, tu l’auras ? ».
Il s’en suit qu’au-delà des problèmes qui s’opposent à l’épanouissement des jeunes sur le continent, ces derniers devraient au préalable savoir qu’ « est jamais mieux ailleurs que chez soi ». Raison pour laquelle, je me permets de dire que les charters de rapatriement, les milliers de morts sur les routes et les mers en direction de Ceuta et Melilla ne sont que la réplique de cela.
Ainsi, ma petite expérience me permet encore croire que la jeunesse africaine devrait apprendre à se prendre en charge ; c'est-à-dire se regrouper par exemple en association, proposer des projets qui tiennent compte de leurs aspirations.
Autrement dit, la jeunesse doit montrer qu’elle est volontaire, qu’elle a des ressources à faire valoir, qu’elle est en réalité un véritable capital sur lequel les dirigeants doivent s’appuyer pour le présent et le futur.
¡(Ayuda TIG Blog/Juventud e Inmigración) ir, en nombre de l ’ esperanza!
Automatically translated into Spanish thanks to WorldLingo
¿Desde hace alguna ann? ¿ahora, los verbos “ir”, “huir”, s Â’ “exiler” Â… se combinan? ¿ous el tiempo en los jóvenes Africanos, en particular los de los paÃses o? ¿puesta? inscribió su nombre en carta d Â’ ahora bien en su vida.
¿C ’ queda claro, y l ’ no se puede impugnar? ¿uiconque el derecho? ’ esperanza, l ’ esperanza de vivir.
¿Voil? ¿simple, pero una razón justa y? ¿dienta que empuja a los jóvenes del continente negro? ¿emigrar? ¿uir el continente cuna sus de anc? ¿es? ¿raver vientos y marr? , calor y frÃo para ir a buscar una vida mejor a otra parte.
¿Qu ’ todo eso significa?
¿Es necesario en principio ir del contexto de cada paÃs para incluir lo que incita a los jóvenes? uir el continente.
¿En efecto, el mal g? ¿nce, el engaño orchestr? ¿por los poderes públicos existentes en los paÃses africanos, el cliente? ¿SME, la falta d Â’ industrias, d Â’? ¿el y de Centros de formaciones, la CH? ¿e Â… son tantos males que procuran que los jóvenes se sientan d? ¿iss? y preven d Â’ otras soluciones en l Â’ frecuencia l Â’ inmigración.
¿No obstante, s Â’ s Â’ actúa de ir de tierra que los vio Na? ¿e para una tierra d Â’ esperanza, es s? ¿u Â’ s Â’ salen? ¿No dice qu Â’ “un tien se es mejor qu Â’ uno dos, ti l Â’ tendrán? ».
¿S Â’ sigue qu Â’ au-del? ¿es probl? ¿s que s Â’ se oponen? ¿’? ¿nouissement de los jóvenes sobre el continente, estos últimos deberÃan al Pr? morralla saber qu Â’ “está nunca mejor a otra parte que en sÔ. ¿Razón para la cual, me permito decir que los charteres de repatriación, los millares de muertes sobre las carreteras y los mares en dirección de Ceuta y Melilla no son más que el r? ique de eso.
¿Asà pues, mi pequeño exp? en este me permite aún creer que juventud ¿africana deberÃa aprender? e asumir; ¿es? ira agruparse por ejemplo en asociación, proponer proyectos que tienen en cuenta sus aspiraciones.
¿Es decir, juventud debe mostrar qu ’ ella es voluntaria, qu ’ tiene recursos? ¿superficie valer, qu ’ está en r? ¿IT? ¿n v? ¿tabla capital sobre que los dirigentes deben s ’ apoyar para el Pr? nt y el futuro.
(Concorso TIG Blog/Jeunesse ed immigrazione) partire, in nome di l Â’ speranza!
Automatically translated into Italian thanks to WorldLingo
Da qualche Ann? ora, i verbi “partire„, “fuggire„, s Â’ “exiler„ Â… si combina? ous i tempi nei giovani Africani, in particolare quelli dei paesi o? messi? ha iscritto il suo nome in lettera d Â’ ma nella loro vita.
C ’ è chiaro, e l ’ non si può contestare? uiconque il diritto? ’ speranza, l ’ speranza di vivere.
Voil? semplice, ma una ragione giusta e? sbozza al laminatoio che spinge i giovani del continente nero? migrare? uir il continente culla il loro di anc? sei? raver venti e marr? , calore e freddo per andare cercare una vita migliori altrove.
Qu ’ tutto ciò significa?
Occorre normalmente partire dal contesto di ogni paese per comprendere ciò che incita i giovani? uir il continente.
In effetti, cattivo g? nce, il scialo orchestr? con i pubblici poteri in posto nei paesi africani, il cliente? SME, la mancanza d Â’ industrie, d Â’? e di centri di formazioni, ch? e Â… sono altrettanti mali che fanno in modo che i giovani si sentano d? iss? e prevedono d Â’ altre soluzioni in l Â’ verificarsi l Â’ immigrazione.
Tuttavia, s Â’ egli s Â’ agisce di partire dalla terra che li ha visti na? e per una terra d Â’ speranza, è -il s? u Â’ s Â’ ne esce? Non dice -on qu Â’ “un tien è meglio qu Â’ uno due, tu l Â’ avranno? ».
Egli s Â’ ne segue qu Â’ au-del? sei probl? s che s Â’ oppone? Â’? nouissement dei giovani sul continente, quest'ultimi dovrebbe all'pr? bianchetti sapere qu Â’ “è mai meglio altrove che da sé„. Ragione per la quale, mi permetto di dire che i privilegi di rimpatrio, le migliaia di morti sulle strade ed i mari in direzione di Ceuta e Melilla sono soltanto il r? ique di ciò.
Così, la mia piccola exp? in questo mi permette ancora credere che la gioventù africana dovrebbe apprendere? e assumersi; è? ira raccogliersi ad esempio in associazione, proporre progetti che tengono conto delle loro aspirazioni.
In altre parole, la gioventù deve mostrare qu ’ essa è volontaria, qu ’ ha risorse? superficie valere, qu ’ è in r? IT? n v? tavola capitale sul quale i dirigenti devono s ’ sostenere per il pr? nt ed il futuro.
(Wettbewerb TIG Blog/Jeunesse und Einwanderung), im Namen von l wegzugehen Â’ Hoffnung!
Automatically translated into German thanks to WorldLingo
Seit irgendeiner Ann? jetzt die Verben verbinden „sich wegzugehen“, „zu fliehen“ s Â’ „exiler“ Â…? ous die Zeiten bei den jungen Afrikanern insbesondere jene der Länder o? gestellt? trug sein Name in Brief d Â’, aber in ihrem Leben ein.
C Â’ ist klar, und l Â’ kann man nicht bestreiten? uiconque das Recht? Â’ Hoffnung, l Â’ Hoffnung zu leben.
Voil? einfach, aber ein gerechter Grund und? verzahnt, das die Jugendlichen des schwarzen Kontinents drängt? zu migrieren? uir der Wiegenkontinent von ihr anc? sind? raver Winde und marr? Hitze und Kälte, um ein Leben besser anderswo suchen zu gehen.
Qu Â’ bedeutet all das?
Man muß im Prinzip vom Zusammenhang jedes Landes ausgehen, um zu umfassen, was die Jugendlichen anspornt? uir der Kontinent.
In der Tat das schlechte g? nce, gabegie orchestr? durch die öffentliche Hand in Stelle in den afrikanischen Ländern, dem Kunden? EWS der Mangel d ’ Industrien, d ’? und von Bildungszentren die CH? e … sind genausoviel übel, die dazu führen, daß die Jugendlichen sich d fühlen? iss? und d in Betracht ’ ziehen andere Lösungen in l ’ Fall l ’ Einwanderung.
Allerdings s Â’ handelt er s Â’, von der Erde wegzugehen, die sie sah Na? e für eine Erde d Â’ Hoffnung ist er s? u Â’ gehen sie daraus hervor s Â’? Sagt man qu nicht Â’ „ein tien wert ist besser qu Â’ eines zwei, du werden l Â’ haben? ».
Er s Â’ davon folgt qu Â’ au-del? sind probl? s die s Â’ entgegensetzen? Â’? nouissement der Jugendlichen auf dem Kontinent, diesen Letzten müßten an pr? Weißbarsch qu ist zu wissen Â’ „nie besser anderswo als bei ihm“. Grund, aus dem ich mir erlaube, zu sagen, daß die Chartermaschinen Zurückführung ins Heimatland, die Tausend Tote auf den Straßen und den Meeren in Richtung von Ceuta und Melilla nur das r seien? ique von das.
Somit mein kleines exp? in dieses erlaubt mir noch zu glauben, daß die Jugend afrikanisch müßte lernen? e zu übernehmen; es ist? Zorn zum Beispiel sich in Assoziation zusammenzufassen, Projekte vorzuschlagen, die ihre Aspirationen berücksichtigen.
Mit anderen Worten muß die Jugend qu zeigen ’ sie ist freiwillig, qu ’ hat sie Mittel? Fläche wert zu sein, qu ’ ist sie in r? IT? n v? Tafel wesentlich, auf dem die Führungskräfte müssen s ’, für pr zu unterstützen? nt und die Zukunft.
(Concursos TIG Blog/Juventude e Imigração) partir, em nome de l ’ esperança!
Automatically translated into Portuguese thanks to WorldLingo
Desde cerca de ann? agora, os verbos “partir”, “fujir-se”, s Â’ “exiler” Â… conjuga-se? ous os tempos nos jovens Africanos, em especial os dos paÃses o? postos? inscreveu o seu nome em carta d Â’ ora na sua vida.
C ’ é claro, e l ’ não se pode contestar? uiconque o direito? ’ esperança, l ’ esperança de viver.
Voil? simples, mas uma razão justa e? denteia que empurra os jovens do continente preto? migrar? uir o continente berço seus anc? é? raver ventos e marr? , calor e frio para ir procurar uma vida melhor noutro lugar.
Qu Â’ todos os significa?
É necessário em princÃpio partir do contexto de cada paÃs para compreender o que incita os jovens? uir o continente.
Com efeito, o mau g? nce, gabegie orchestr? pelos poderes públicos existentes nos paÃses africanos, o cliente? SME, a falta d Â’ indústrias, d Â’? e de Centros de formações, a CH? e Â… são tantos mais que fazem de modo que os jovens sintam-se d? iss? e encaram d Â’ outras soluções em l Â’ ocorrência l Â’ imigração.
No entanto, s Â’ ele s Â’ age de partir de terra que viu-o na? e para uma terra d Â’ esperança, é s? u Â’ eles s Â’ sai? Não diz qu Â’ “um tien vale-se melhor qu Â’ um dois, você l Â’ terá? ».
Ele s Â’ segue qu Â’ au-del? é probl? s que s Â’ opõe? Â’? nouissement dos jovens sobre o continente, estes deveria ao fotorreceptor? able saber qu Â’ “está melhor noutro lugar nunca que nele”. Razão pela qual, permito-me dizer que os charters de repatriamento, os milhares de mortes sobre as estradas e os mares em direcção de Ceuta e de Melilla são apenas o r? ique deaquilo.
Assim, o meu pequeno exp? este permite-me ainda crer que a juventude africano deveria aprender? e tomar em carga; é? irritação agrupar-se por exemplo em associação, propôr projectos que têm em conta as suas aspirações.
Em outros termos, a juventude deve mostrar qu Â’ ela é voluntária, qu Â’ tem recursos? área valer, qu Â’ está r? ? n v? mesa capital sobre qual os lÃderes devem s Â’ apoiar para o fotorreceptor? nt e o futuro.
(Contest TIG Blog/Youth and Immigration) To leave, in the name of L Â’ hope!
Automatically translated into English thanks to WorldLingo
Since a few year? now, the verbs “to leave”, “to flee”, S Â’ “to exile” Â… are combined? ous times among young Africans, in particular those of the countries O? put? its name in letter D Â’ gold in their life registered.
Is C Â’ clear, and L Â’ one cannot dispute? uiconque right? Â’ hope, L Â’ hope of living.
Voil? simple, but a reason right and? cogs which pushes the young people of the black continent? to migrate? to uir the continent cradle of their anc? be? raver winds and marr? , better heat and cold to go to seek a life Elsewhere.
Does qu Â’ all that mean?
It is necessary in theory to leave the context of each country to include/understand what encourages the young people? to uir the continent.
Indeed, bad G? NCE, the underhand dealings orchestr? by the authorities in place in the African countries, the customer? EMS, the lack D Â’ industries, D Â’? and of Centers of formations, CH? are E Â… as many evils which make so that the young people feel D? iss? and D Â’ other solutions in L Â’ occurrence L Â’ immigration consider.
However, S Â’ it S Â’ acts to leave the ground which saw them Na? is E for a ground D Â’ hope, S? do U Â’ they S Â’ leave there? Doesn't one say qu Â’ “a tien is better qu Â’ one two, you L Â’ will have? ».
It S Â’ follows qu Â’ with-LED from there? be probl? S which S Â’ oppose? Â’? nouissement would young people on the continent, the latter have with Pr? whitebait knowledge qu Â’ “is never better elsewhere than at home”. Reason for which, I do allow myself to say that the charters of repatriation, the thousands of died on the roads and the seas in direction of Ceuta and Melilla are only the R? ic of that.
Thus, my small exp? in this still allows me to believe that youth African should learn? E to deal with; it is? anger to gather for example in association, to propose projects which take account of their aspirations.
In other words, youth must show qu Â’ it is voluntary, qu Â’ it has resources? is surface to be worth, qu Â’ it in R? it? N v? counts capital on which the leaders must S Â’ support for Pr? NT and future.
(Strid TIG Blog/ungdom och invandring) att lämna, i det känt av L ’hopp!
Automatically translated into Swedish thanks to WorldLingo
Efter nÃ¥gra Ã¥r? nu kombineras verbsna ”som ska lämnas”, ”att fly”, s-Â’ ”som landsförvisar” Â…? ousen tajmar bland unga afrikaner, i synnerhet de av landsnollan? satt? dess känt märker in D-Â’ som är guld- i deras registreringsliv.
Är C ’frikänden, och kan inte L ’ en gräla? höger uiconque? ’hopp, L ’hopp av uppehället.
Voil? enkelt men en resonera rätt och? kuggar som skjuter ungdomaren av den svart kontinenten? att migrate? till uir vaggar kontinenten av deras anc? var? raver lindar och marr? , bättre värma och förkylning för att gå till sökanden per liv någon annanstans.
qu-all Â’ som betyder?
Det är nödvändigt i teori att lämna sammanhanget av varje land för att inkludera/förstår vad uppmuntrar ungdomaren? till uir kontinenten.
Sannerligen dåligaG? NCE den underhand samröreorchestren? vid myndigheterna förlägga in i de afrikanska länderna, kunden? EMS ’branscherna för brist D, D-’? och av centrerar av bildande, CH? är e-… så många ondska som gör så att ungdomaren känselförnimmelse D? iss? och D-’ som andra lösningar i L ’händelse L ’invandring betrakta.
Emellertid s-Â’ som den s-Â’ agerar för att lämna det slipat, som sÃ¥gar dem Na? är E för ett slipat D-Â’hopp, S? U-Â’ dem s-Â’tjänstledighetar där? Inte en nÃ¥got att sägaqu-Â’ ”a tien är bättre qu-Â’ en tvÃ¥, dig L ska Â’ för att ha? ».
Det följer s-Â’ qu-Â’ med-LEDDE därifrÃ¥n? var probl? S som s-Â’ motsätter? Â’? nouissementen skulle ungdomaren pÃ¥ kontinenten, sistnämnden har med Pr? Â’ för whitebaitkunskapsqu ”är aldrig bättre nÃ¥gon annanstans än hemma”. Resonera för vilket, jag lÃ¥ter jag själv till nÃ¥got att säga som charter av repatriering, det tusentals som dös pÃ¥ vägarna, och haven i riktning av Ceuta och Melilla är endast ren? ic av det.
Således min små exp? i denna stillbild låter mig tro den ungdom Afrikanen bör lära? E som handlar med; det är? reta upp för att samla for example i anslutning, att föreslå projekterar som tar konto av deras ambitioner.
Med andra ord måste ungdommen visa qu-’ som det är frivilligt, qu-’ den har resurser? ytbehandlar för att vara värd, är qu-’ det i R? det? N v? räknar huvudstad som ledarna måste på s-’service för Pr? NT och framtid.
(СоÑÑ‚Ñзание TIG Blog/молодоÑть и иммиграциÑ) выйти, in the name of l упование Â’!
Automatically translated into Russian thanks to WorldLingo
С немного года? теперь, Ñовмещены глаголы «, котор нужно выйти», «иÑчезнуть», Â’ s «к exile» Â…? времена ous Ñреди молодых африканцев, в чаÑтноÑти тех Ñтран o? положено? Ñвое Ð¸Ð¼Ñ Ð² золоте Â’ пиÑьма d в их зарегиÑтрированной жизни.
Â’ c ÑÑно, и l Â’ одно не может оÑпорить? право uiconque? упование Â’, l упование Â’ жить.
Voil? проÑто, но права причины и? cogs нажимает молодых людей черного материка? проникнуть? к uir continent вашгерд их anc? ? ветры и marr raver? , более Ð»ÑƒÑ‡ÑˆÐ°Ñ Ð¶Ð°Ñ€Ð° и холод, котор нужно пойти изыÑкивать жизнь в другом меÑте.
Делает Â’ вÑе qu намереваетÑÑ?
ОбÑзательно в теории выйти ÑмыÑл каждой Ñтраны Ð´Ð»Ñ Ñ‚Ð¾Ð³Ð¾ чтобы включить/понимает ободрÑет молодые людей? к uir материк.
ДеиÑтвительно, плохой g? NCE, orchestr закулиÑных махинаций? авторитетами in place в африканÑких Ñтранах, клиент? EMS, индуÑтрии Â’ отÑутÑÐ²Ð¸Ñ d, Â’ d? и центров образований, CH? будет Â… e так много зла делают TAK, CTO молодые люди будут чувÑтвовать d? iss? и Â’ d другие Ñ€Ð°Ð·Ñ€ÐµÑˆÐµÐ½Ð¸Ñ Ð² l возникновении l иммиграции Â’ Â’ раÑÑматривайте.
Однако, Â’ s оно Â’ s дейÑтвуют, что выходит Ð·ÐµÐ¼Ð»Ñ ÐºÐ¾Ñ‚Ð¾Ñ€Ð°Ñ ÑƒÐ²Ð¸Ð´ÐµÐ»Ð° их Na? будет e Ð´Ð»Ñ Ð·ÐµÐ¼Ð»Ð¸ упование Â’ d, s? делает Â’ u они разрешение Â’ s там? Ðе делает одно Â’ «a qu Ð¼Ð½ÐµÐ½Ð¸Ñ tien более лучшее Â’ одно 2 qu, вы l Ð²Ð¾Ð»Ñ Â’ Ð´Ð»Ñ Ñ‚Ð¾Ð³Ð¾ чтобы иметь? ».
Оно Â’ s Ñледует за Â’ Ñ-LED qu от там? будьте probl? S Â’ s ÑопротивлÑетÑÑ? Â’? nouissement о молодые люди на материке, поÑледнее имеет Ñ Pr? Â’ qu Ð·Ð½Ð°Ð½Ð¸Ñ whitebait «никогда более лучшее в другом меÑте чем дома». РазмышлÑйте длÑ, Ñ Ð¿Ð¾Ð·Ð²Ð¾Ð»ÑÑŽ Ñказать что хартиÑми репатриации, тыÑÑчами поÑле того как Ñ ÑƒÐ¼ÐµÑ€Ð»Ð¸ на дорогах и морÑми в направлении Ceuta и Melilla будут только r? ic того.
Таким образом, мое малое exp? в Ñтом вÑе еще позволÑет Ð¼ÐµÐ½Ñ Ð²ÐµÑ€Ð¸Ñ‚ÑŒ той молодоÑти Ðфриканец должен выучить? E, котор нужно общатьÑÑ Ñ; оно? злите Ð´Ð»Ñ Ñ‚Ð¾Ð³Ð¾ чтобы Ñобрать например в аÑÑоциации, предложить проекты которые take account of их уÑтремленноÑти.
In other words, молодоÑть должна показать Â’ она добровольна, Â’ qu, котор qu оно имеет реÑурÑÑ‹? поверхноÑтно Ð´Ð»Ñ Ñ‚Ð¾Ð³Ð¾ чтобы be worth, Â’ qu оно в r? оно? N v? подÑчитывает Ñтолицу на руководители поддержка Â’ s Ð´Ð»Ñ Pr? NT и будущее.
(Steun TIG Blog/Jeugd en Immigratie), namens l vertrekken Â’ hoop!
Automatically translated into Dutch thanks to WorldLingo
Sinds enkele Ann? nu de werkwoorden „vertrekken“, „vluchten“, verenigen s zich Â’ „exiler“ Â…? ous de tijd bij de jonge Afrikanen, in het bijzonder die van de landen o? gezet? heeft zijn naam in letter d Â’ echter in hun leven ingeschreven.
C Â’ is duidelijk, en l Â’ kan men niet betwisten? uiconque het recht? Â’ hoop, l Â’ hoop om te leven.
Voil? eenvoudig, maar een rechtvaardige reden en? verbindt met tappen die de jongeren van het zwarte werelddeel duwt? trekken? uir het werelddeel wieg van hun anc? bent? raver winden en marr? , hitte en kou om een leven te gaan elders zoeken beter.
Qu Â’ betekent alle dat?
Men moet in principe van de context van elk land uitgaan om te begrijpen wat de jongeren aanspoort? uir het werelddeel.
Immers slecht g? nce, gabegie orchestr? door de overheid bestaand in de Afrikaanse landen, de klant? EMS, het gebrek d ’ industrieën, d ’? en van Opleidingscentra, ch? e … zijn een net zoveel kwade dat ervoor zorgt dat de jongeren zich d voelen? iss? en d ’ overwegen andere oplossingen in l ’ toeval l ’ immigratie.
Evenwel s Â’ hij handelt s Â’ om van de aarde te vertrekken die ze na heeft gezien? e voor een aarde d Â’ hoop, is hij s? u Â’ zij gaan erover s Â’ weg? Zegt men qu niet Â’ „een tien is beter qu Â’ een twee, jij zal l Â’ hebben? ».
Hij volgt s Â’ qu ervan Â’ au-del? bent probl? s die s Â’ tegenoverstellen? Â’? zouden nouissement van de jongeren op het werelddeel, deze laatsten aan pr moeten? witvis qu is weten Â’ „nooit beter elders dan bij zichzelf“. Reden waarvoor, ik me toelaat om te zeggen dat de charters repatriëring, duizenden doden op de wegen en de zeeën in de richting van Ceuta en Melilla slechts r zijn? ique van dat.
Aldus mijn kleine exp? in dit laat me nog toe geloven dat de jeugd Afrikaans zou moeten leren? e in last nemen; het is? ire bijvoorbeeld zich in vereniging hergroeperen, projecten voorstellen die met hun streven rekening houden.
Anders moet de jeugd qu tonen Â’ zij is vrijwillig, qu Â’ heeft zij hulpbronnen? plaats gelden, qu Â’ is zij in r? IT? n v? tafel belangrijkst op die de leiders s Â’ moeten steunen voor pr? nt en de toekomst.
(مسابقة [تيغ] [بلوغ]/شباب وهجرة) أن يترك, باسم [ل] ’ أمل!
Automatically translated into Arabic thanks to WorldLingo
منذ [ا ÙÙˆ] سنة? الآن, Ø§Ù„Ø£ÙØ¹Ø§Ù„ "أن يترك", "أن يهرب", [س] Â’ "إلى ØØ§Ù„Ø© Ù†ÙÙŠ" ضممت Â…? [أوس] أوقات بين Ø¥ÙØ±ÙŠÙ‚يات شابّة, [إين برتيكلر] أنّ من البلاد [Ùˆ]? يضع? اسمه ÙÙŠ ØØ±Ù [د] Â’ نوع ذهب ÙÙŠ ØÙŠØ§ØªÙ‡Ù… يسجّل.
يكون [Ùƒ] Â’ ÙˆØ§Ø¶ØØ©, Ùˆ [Ù„] Â’ ÙˆØ§ØØ¯Ø© يستطيع لا يتنازع? [أويكنقو] ØÙ‚? Â’ أمل, [Ù„] Â’ أمل من يعيش.
[Ùويل]? بسيطة, غير أنّ سبب ØÙ‚ Ùˆ? أسن أيّ ÙŠØ¯ÙØ¹ الالناس شابّة من القارّ سوداء? أن يهاجر? إلى [أوير] المهد Ù…ØØªØ¨Ø³Ø© من [أنك] هم? ? [Ø±ÙØ±] Ø±ÙŠØ§Ø Ùˆ [مرّ]? , ØØ±Ø§Ø±Ø© جيّدة وبرد أن يذهب أن ÙŠØ¨ØØ« ØÙŠØ§Ø© ÙÙŠ مكان آخر.
يتمّ [قو] ’ كلّ أنّ يعني?
هو ضروريّة ÙÙŠ نظرية أن يترك السياق من كلّ بلد أن يتضمّن/ÙŠÙهم ماذا يشجّع الالناس شابّة? إلى [أوير] القارّ.
ØÙ‚ّا, [غ] سيّئة? [نس], السرّيّة تعاملات [أرشستر]? بالسلطات [إين بلس] ÙÙŠ ال [Ø£ÙØ±ÙŠÙƒÙ† كونتري], الزبونة? [إمس], Ø§Ù„Ø§ÙØªÙ‚ار [د] Â’ صناعات, [د] Â’? ومن مراكز التشكيلات, [Ø´]? يكون [Ø¥] Â… [أس مني] شرور أيّ يجعل [س ثت] الالناس شابّة يشعرون [د]? [إيسّ]? Ùˆ [د] Â’ أخرى ØÙ„ول ÙÙŠ [Ù„] Â’ بروز [Ù„] Â’ هجرة اعتبرت.
مهما, [س] Â’ يتصرّ٠هو [س] Â’ أن يترك الأرض أيّ رأىهم [نا]? يكون [Ø¥] لأرض [د] Â’ أمل, [س]? يتمّ [أو] Â’ هم [س] Â’ إذن هناك? يتمّ لا ÙˆØ§ØØ¯Ø© رأي [قو] Â’ "[ا] [تين] يكون جيّدة [قو] Â’ ÙˆØ§ØØ¯Ø© اثنان, أنت [Ù„] Â’ إرادة يتلقّى? ».
يتبع هو [س] Â’ [قو] Â’ [ويث-لد] من هناك? [بروبل]? [س] أيّ [س] Â’ يتعارض? Â’? [نوويسّمنت] أراد الناس شابّة على القارّ, المتأخّرة يتلقّى مع [بر]? بلد Ù…Ø¹Ø±ÙØ© [قو] Â’ "أبدا جيّدة ÙÙŠ مكان آخر من [أت هوم]". رشّدت Ù„ أيّ, أنا Ø£Ø³Ù…ØØ¨Ù†Ùسي أن يقول أنّ المواثيق الإعادة الى الوطن, الآلا٠من يموت على الطرق والبØÙˆØª ÙÙŠ اتّجاه من [سوتا] Ùˆ [مليلّا] Ùقط ال [ر]? [إيك] من أنّ.
لذلك, [إإكسب] ÙŠ صغيرة? يسمØÙ†ÙŠ ÙÙŠ هذا بعد أن يصدق أنّ شباب Ø¥ÙØ±ÙŠÙ‚ية Ø³ÙˆÙØª علمت? [Ø¥] أن يعالج مع; هو? أغضبت أن يجمع مثلا ÙÙŠ جمعية, أن ÙŠÙ‚ØªØ±Ø Ù…Ø´Ø§Ø±ÙŠØ¹ أيّ [تك كّوونت ÙˆÙ] Ø³ÙØ·Ù‡Ù….
[إين وثر ووردس,] شباب ينبغي أبديت [قو] Â’ هو يكون إراديّة, [قو] Â’ هو يتلقّى موردات? يكون سطØÙŠÙ‘Ø© أن [ب وورث], [قو] Â’ هو ÙÙŠ [ر]? هو? Ù† [Ù]? يعدّ رأس مال على أيّ الزعيمات ينبغون [س] Â’ دعم Ù„ [بر]? [نت] ومستقبل.